Etikettarkiv: kommunikation

Två dagar av kommunikation

Vi var 350 deltagare, vilket är nytt rekord.

Svenska kyrkans kommunikationsdagar hölls för andra året i rad på Scandic Infra City Hotel i Upplands Väsby!

2014-04-28

– Ta fram lejonet i dig.

Precis de orden fick jag till mig häromdagen och tala om att jag blev förvånad när det första jag såg utanför hotellet just var ett lejon! (;-) Tala om att få ett tecken, precis när jag som bäst behövde det för att stärka mig själv inför dessa två dagar.

2014-04-29

Hotellet var väldigt stort och det var väldigt många öppna ytor med en hel del växter och små vattenfall.

2014-04-29

Konferenslokalen låg i en annan del av det stora hotellet och för att komma dit fick man åka rulltrappa.

2014-04-28

Vi började med lite fika.

2014-04-28

Inte kan man tro att vi var 350 stycken när man ser den här bilden!

Men det var så att på andra sidan så var det fullpackat med folk och där tog smörgåsarna slut direkt. Vi hittade bland de första till den här sidan och här var det väldigt lugnt och skönt. Åtminstone ett litet tag.

2014-04-28

Den första föreläsningen hölls av Peter Erikson och gick under namnet “Världen förändras, och vi med den”. Handlade om hur kommunikatörens roll har förändrats under de senaste 10 åren.

Efter att Maria Svensk från kyrkokansliet berättat om hur kommunikationsåret 2015 kommer att se ut så var det dags för lunch.

2014-04-29

Ni ser väl vilka härliga vyer det var när vi åt lunch på måndagen. [Instagram]

Lunch på Scandic Infra City hotel

140429_09

På eftermiddagen så var det dags för seminarium som man hade valt på förhand. Det jag valde på måndagen handlade om kyrkans webb och intranät. Det intresserar mig eftersom jag jobbar just med detta alltmer. Bildhanteringen kommer t ex att förändras.

En föreläsning med namnet “Att kommunicera med bild” med Göran Segeholm stod på programmet efter fikat på eftermiddagen [Instagram]. Tänkvärt och bilder är ju alltid kul.

Anna Almber från Idémera föreläste om internkommunikation!

Efter en liten bensträckare så kom sedan KOM-dagarnas höjdpunkt om du frågar mig. Det var Anna Almberg från Idémera som hade en utmärkt föreläsning med namnet “Den framtida kommunikatörens kompetensområden för att skapa lyckad internkommunikation”.

Hon var som klippt och skuren för att föreläsa om detta. Det var pedagogiskt och väl förklarat och jag förstod på riktigt allvar hur viktigt det är att göra ett grundligt förarbete för att den interna kommunikationen ska bli bra. Detta pass gav mig mest, utan tvekan!

2014-04-28

Det fanns en del utställare också. Ett av borden handlade om Svenska kyrkan och fotboll.

2014-04-28

Mötesbyrån

2014-04-28

Sen var det lite egentid på hotellrummet innan middagen som var klockan 19.00.

2014-04-28

Utsikten från mitt hotellrum gick inåt, mot baren och mingelområdet eller vad jag ska kalla det för.

2014-04-28

Självklart så var jag ju tvungen att även ta en bild nedifrån mingelområdet, upp mot mitt hotellfönster. ;-)

2014-04-28

Mastiga kristallkronor i matsalen var det.

2014-04-28

Under middagen så delades det ut priser till årets bästa webbplats. Maten var helt igenom vegetarisk, vilket i och för sig är ett vällovligt initiativ. Det räcker så med ord om middagen. Vi bjöds på underhållning och spontana uppträdanden.

För mig var det en stor prövning att sitta bland människor jag aldrig har träffat förut. Min sociala förmåga pressades till max, men jag måste säga att det gick förvånansvärt bra och det var faktiskt till och med trevligt… (;-) För mig var det en seger att inte backa detta och det känns så gott inom mig nu. Lejonet har i alla fall börjat att morra lite… hehe

Jag körde på bordsvatten under hela kvällen och gick upp till hotellrummet bland de första, men jag var med på allt det officiella och det var målet för kvällen för mig. När jag kom upp på rummet så var det så härligt att få krypa ner och bara släppa iväg tankarna…

 

Äggröra och bacon. [Instagram] Behöver jag säga mer? Tisdagens hotellfrukost, var ju en riktig höjdare.

2014-04-28

Dag två så handlade den första föreläsningen om lyckad förändringskommunikation, vilket för mig personligen inte gav så mycket just för att jag inte så mycket jobbar aktivt med detta i min tjänst. Det spelade nog också roll att jag var lite trött och inte riktigt hade vaknat till när de första passet drog igång.

Efter förmiddagsfikat så var det dags för dagens seminarium, och jag hade valt det som handlade om våra gemensamma IT-system. Där utsattes jag återigen för ett socialt test som jag inte hade någon som helst aning om innan. Det var nog tur det. Men vi var väldigt få, vilket gjorde att vi alla fick presentera oss för varandra. Det är för mig bland det värsta jag vet, men jag måste säga att det gick hyfsat bra. Kunde hålla fokus bra och fick fram det jag ville utan att stamma järnet. Det är för mig också en seger.

Gemensamt administrativt stöd för Svenska kyrkan samt det nyligen lanserade Kyrksam presenterades på detta seminarie och jag visste det mesta innan, men det var ändå intressant att få en repetition.

2014-04-29

Efter lunchen så drog jag ut på en liten promenad och hittade denna lite läskiga figur.

2014-04-29

Scandic Infra City hotel var ok. Sängen var bra, men inte den bästa jag sovit i. Informationen på hotellrummet var inget vidare tycker jag och sen saknade jag en minibar. Inte för att jag hade tänkt att handla något, men i alla fall så tycker jag att en sådan ska finnas på varje rum. I fall att suget sätter in på nattkröken. Personalen var kanon, de var tillmötesgående och positiva. Ett helt ok hotell, men inte det bästa Scandic jag sovit på.

2014-04-29

Den sista föreläsningen borde ju ha passat mig eftersom sociala medier tilltalar mig mycket. Visst, han var ok Tobias Landén men jag tyckte det var för forcerat och lite för avancerat med all sök- och träffinformation som han pratade om. Vad är egentligen en relevant närvaro i sociala medier för Svenska kyrkan?

Om det kan man diskutera länge och här blev det bara forcerat och inte så intressant när mycket bara hastades förbi, i alla fall för mig.

2014-04-29

Leif Eiman från kyrkokansliet berättade sedan om Svenska kyrkans egen webbplats och hur framtiden ser ut. Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg avslutade sedan KOM-dagarna med bland annat tre berättelser om tre egna bilder/minnen från Svenska kyrkan. Frågan är inte om ett av dem drog ner KOM-dagarnas största skratt… (;-)

För mig var det lärorikt, intressant och dessutom en stor personlig utmaning att vara med på dessa KOM-dagar. Jag har också alltmer glädje av vissa bitar i min tjänst som ansvarig för vår interna webbplats och att förstå kommunikationstänket, där tog jag ett stort steg framåt känner jag. Det som stiftskommunikatörerna på mitt jobb stångas med ständigt, det har jag nu efter dessa dagar en helt annan förståelse för. Det var en bra insikt för mig.

Tycker också att flödet i programmet och det praktiska sköttes alldeles utmärkt av de ansvariga på kyrkokansliets informationsavdelning. Det märktes att det var välplanerat det hela.

2014-04-29

Arbetskamraterna på väg hem efter två välfyllda dagar i Upplands Väsby.


Mera kurserier

2013-10-04

Andra kursdagen bjöd också på kanonväder. Vilken tur med vädret vi fick. En jobbig natt där jag vaknade många gånger gjorde att jag hade svårt att komma igång. Ville helst vara för mig själv och kände mig ganska asocial. Men det släppte ju längre dagen gick.

Idag så var det mycket tankar och mål kring hur nätverket för kommunikationsarbete i Uppsala stift ska gå vidare gällande flera saker. Mycket diskuterande och många tankar. Jag lyssnade så gott jag kunde och försökte hänga med. Det var intressant för mig att få ett församlingsperspektiv på sådant som vi på stiftet kanske ser som självklarheter.

Du som följer mig på Facebook kan nu också se många fler bilder från dessa dagar. Det är så mycket enklare att lägga upp dem där än att publicera dem på bloggen som jag alltid brukar göra. Tiderna förändras och om inte annat så är detta en av fördelarna med Facebook. Jag vet inte om det fungerar för dig som inte har Facebook att se bilderna? Länk till dem

Resan hem var lite speciell. Sträckan mellan Vallsta och Gävle där var det buss som gällde och i början så var det så fullt att vi fick STÅ UPP. Det var inte alls roligt men som tur var så steg det av en hel del folk i Bollnäs så man fick sitta fram till Gävle. Tur det för en sådan gammal man som mig… (;-)

Längtade så hem till barnen. Haft fina samtal nu på kvällskvisten med Frida. De ju varit hos mor sin nu i 14 dagar så det var så gott att se dem. Borta bra…


Tidig start & underbar nyhet

Idag var jag på jobbet redan klockan 07:00, vilket betydde att jag var uppe redan vid halv sex. Kunde omöjligt sova och hade en klump i magen. GIP:en på jobbet förstås och allt det som ännu inte fungerade var i skallen på mig.

Kan säga att det känns mycket bättre nu drygt tolv timmar senare. Har fått mina hett efterlängtade behörigheter till diverse system vilket gjort att jag har kunnat jobba på ganska bra idag. Alla kan nu till exempel nå intranätet med de nya inloggningarna och en bra bit på väg har jag även kommit med grupper och samverkansrummen. Så det går framåt nu och kommunikationen fungerar allt bättre tycker jag.

Fast dagens gladaste nyhet som gjort mig tårögd stod lilltjejen för. Hennes SMS om att hon fått en praktikplats på drömstället var som en riktig vitamininjektion. Så glad för hennes skull! En helt underbar nyhet!


Frustration & väntan

När man säger en tid men stänger av en annan, vad är det om inte dålig kommunikation och beslut som inte anar allvaret för de som man ska serva? När man stänger ner och startar om mitt i uppdateringar och filöverföringar som innebär merjobb, inte bara en gång utan tre gånger, då tycker jag att någonting i ledningen hos de som bestämmer falerar. Rykten och knapphändig information om vad som händer gör ju inte saken bättre. Hårdvara som brinner, ledningar som inte pallar och jag vet inte vad.

Frustration och väntan för de tekniker som är på plats hos oss genom just denna ickeinformation och dessa ständiga fördröjningar gjorde att många idag blev irriterade ju längre klockan gick. Själv var jag så frustrerad i slutet av dagen att jag åkte hem redan vid fyratiden eftersom det var dags för ett avbrott igen timmen senare. Nu var den dock aviserad, men jag bara kände att jag ville hem och bort ifrån allting en stund. För vad kunde jag göra, om jag inte hade några användare att hjälpa? Tyvärr så kan ju inte de ansvariga som jobbar på plats hos göra samma sak. De är beundransvärda som ändå försöker trots ständiga bakslag. Men att liksom inte veta vad som sker och när personal kommer till mig och jag står som ett ständigt frågetecken, det är inget roligt och nu är vi alltså inne på fjärde dagen med problem och trassel i detta försök att ansluta oss alla till GIP.

Dock så har de som kör tunn klient under dagen kunnat vara ute på sin arbetsstation i omgångar, mellan avbrotten dårå förstås. De bärbara tar en väldig tid eftersom nätverket och direktutskjutningarna avbryts i omgångar vilket har inneburit att man måste börja om. Jag vet inte hur långt de kommit och hur många som är kvar. Det jag vet är att jag inte fått några egna dokument ännu och att en del program som ska ligga på de centrala servrarna fortfarande inte fungerar.

Om jag såg ett litet ljus igår så måste jag säga att det är än längre bort idag. Inte ens kört med miljövänlig lampa längre… nu är det liksom bara en dag att vinka på… sen blir det verkligen allvarligt om störningarna fortsätter i helgen och nästa vecka.


Fina kanelbullar

2012-10-04

Anna messade och frågade om jag hade bakat några kanelbullar till i afton, för det är ju Kanelbullens Dag idag. Jag skrattade gott tillbaka i nästa SMS och påpekade frankt att den traditionen inte finns hos mig. För övrigt, fick jag bestämma så skulle det inte finnas många traditioner kvar i mitt hem. (;-) Men ju mer jag tänkte på det och ju mer jag tänkte på mina guldklimpar så blev det helt plötsligt helt självklart för mig att denna tradition visst ska firas. För det brukar nämligen sluta så med mig, först surig och tvär och sedan skiner jag som en stor fet sol och visst hänger på alla lägen till att fira någonting.

Inga kanelbullar för femman jämt blir det för mig som vissa drivar med idag, utan ska jag fira så ska jag FIRA rejält med riktiga kanelbullar. Mina lurviga tog mig till ett av stans finaste konditorier och där inhandlade jag de största kanelbullarna som fanns.

Så efter maten och när Elias har gjort sin läxa, då ska vi mumsa. Kanelbullens Dag firas alltså också här, precis som många andra traditionella högtider, även om jag är Tjalle Tvärvigg till en början. (;-)

Idag hade vi arbetsmöte på jobbet om framtida arbetsuppgifter. Tyvärr så var 2 av 5 sjuka, däribland chefen så det blev lite rumphugget det hela, men vi körde åtminstone några timmar för att prata om kommunikation, webb och vem som ska göra vad. Nu är jag fullvärdig medlem i informationsgruppen och det känns riktigt spännande. Jag var ju det för 10 år sedan men sen lyftes data och det jag sysslade med ut från den gruppen, men nu åker jag in igen… väldigt kul!

Det var också ett möte om GIP (Gemensam IT-plattform) och ca 35 av de anställda dök upp för att få reda på vad som faktiskt kommer att hända vecka 42 på jobbet. Det var ett bra och koncist möte där jag tror många frågetecken rätades ut. Jag som avskyr att prata i stora grupper flikade in ett par grejor som jag tyckte behövdes sägas. Det kändes bra.

Följde sedan med lilltjejen på ett viktigt möte. Hon ska ju ut i vuxenvärlden nu och det är mycket att tänka på. Hon blir ju myndig om några dagar min lilla guldklimp. Hon som inte är så liten längre utan tar för sig alltmer och går sina egna vägar. En mycket spännande själ, även om jag själv ibland måste tänka både en och två gånger för att “hänga med”. Hon är en stor lärare för mig.


Sårbarhet & eget mod

Läser i Kyrkans Tidning om “min” biskop Ragnar Persenius när han berättar om förlusten av sin son år 2007. Vi ska inte fly från det svåra och dessutom våga erkänna den sårbarhet som vi bär på är några av de kloka ord som han säger i intervjun. Förlusten påverkar honom hela tiden men den har också öppnat upp för samtal med andra människor kring detta med en förlust av nära anhörig.

Att som biskop berätta om detta tycker jag är bra och förhoppningsvis så öppnar det upp för att fler inte väjer för det som är svårt och sårbart.

Persenius har varit biskop i Uppsala stift sedan 2000.

Mitt egna mod har sviktat den sista tiden. Det handlar främst om att prata på min egen blogg. Har helt tappat inspirationen och lusten att berätta om hur jag mår och hur min vardag ser ut, åtminstone på en mer regelbunden basis.

Det finns flera orsaker till det, både mina egna tvivel men också påverkan från andra som varit ganska negativ för mig den sista tiden. Jag vill liksom inte blotta mig för människor som missförstår och ger mig ord som sänker mig. Det finns en orsak till att jag numera inte tillåter kommentarer på min blogg och att jag tillfälligtvis inaktiverat Facebook.

Ja, jag är sårbar och kanske får jag skylla mig själv många gånger, men det är jag. Det är sådan jag är. Det är jag som är så känslig och mår jag dåligt av vissa saker så tänker jag inte fly längre, precis det som biskopen berättar om, utan jag är kvar även om jag förändrar förutsättningarna lite för min kommunikation, här på min blogg. Jag skriver ju främst för min egen skull och inte för att tillfredsställa några andra.


linn mona hillevi

jerryolsson.com

Ilan Sadé

Jurist och fri skribent

Casa Ourika

En berättelse om mitt hus på landet i Katalonien. Med 150 olivträd, mandelträd, fikonträd, vindruvor och granatäpplen.

KMdC

jerryolsson.com

Tankar ifrån skroten part 2

Ytterligare en egotripp

jontas.com

jerryolsson.com

Monica Hortell

jerryolsson.com

Tofflan - en tragisk komedi

Livet är svart djupt nere i näbbstöveln

Eva's dagbok !

!!Färjestadaré så klart!! Guldet ska hem till Karlstad igen.

Pingolina

vardagsdravlar